Mag- och tarmproblem handlar sällan bara om vad vi äter. Ofta handlar det om hur kroppen hanterar maten och om de skyddssystem som ska hålla tarmen i balans fungerar som de ska. Två tillstånd som ofta hänger ihop är SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) och läckande tarm. De beskrivs ibland som separata problem, men i praktiken är de ofta olika uttryck för samma underliggande obalans.
Read article
Oavsett hur perfekt din kost är, spelar det ingen roll om kroppen inte kan bryta ner, ta upp och använda näringen. Under en livstid passerar uppemot 60 ton mat genom vårt matsmältningssystem. Det är ett av kroppens mest avancerade system. Matsmältningen är inte bara en mekanisk process. Den är ett finjusterat samspel mellan kemi, mikrobiom, immunförsvar och nervsystem. Och kanske är det just nervsystemets roll som är mest underskattad.
Read article
Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) är ett mått på variationen i tid mellan dina hjärtslag. Det säger mycket om hur väl ditt autonoma nervsystem fungerar, alltså balansen mellan stresspåslag och återhämtning. Generellt gäller att ju högre HRV, desto bättre stresstålighet, återhämtning och motståndskraft i kroppen. Därför använder många idag HRV som ett biohacking-verktyg för att förstå hur kroppen mår. Här är fem enkla, forskningsbaserade sätt att förbättra din HRV.
Read article
Under de senaste årtiondena har mindfulness och meditation fått ökat vetenskapligt stöd som effektiva metoder för att stärka kroppens naturliga läkningsprocesser. Forskning visar att dessa tekniker påverkar både biokemiska och frekvensmässiga mekanismer i kroppen. Denna artikel utforskar hur mindfulness och meditation understödjer självläkning genom fysiologiska och energimässiga processer.
Read article
En australiensisk studie från 1988 visade att möss som åt mättat fett blev nästintill immuna mot cancerframkallande UV-strålar – medan samma UV-exponering hos möss som fick fleromättat fett ledde till massiv tumörtillväxt. Vad händer egentligen i huden när vi väljer fel fett? Forskning kan vända upp och ner på vad vi trott oss veta om solskydd och kost.
Read article
Omega-6 är ett livsnödvändigt fett. Utan omega-6 fungerar varken cellmembran, hudbarriär, hormonproduktion eller immunförsvar som de ska. Ändå har omega-6 blivit ett av de mest problematiska näringsämnena i den moderna kosten. Inte för att det är skadligt i sig, utan för att mängden, formen och sammanhanget har förändrats på ett sätt som kroppen inte är biologiskt anpassad för.
Read article
När kunskapen ska omsättas i praktiken behöver det inte vara komplicerat. Tvärtom. Ett bra sätt att tänka är att låta kroppen vara facit. Så tänker du kring fett när du handlar, när du står i affären: Välj fetter som kroppen känner igen och har använt under lång tid i sin evolution. Fetter som kommer från hela råvaror – fisk, oliver, avokado, nötter, frön, smör, kött och naturliga oljor – fungerar i regel som byggmaterial snarare än belastning. De innehåller fettsyror i former som cellmembran, hormoner och nervsystem kan använda utan att behöva kompensera eller ”städa upp” efteråt.
Read article
Fett har under lång tid haft ett oförtjänt dåligt rykte. I decennier har vi fått höra att fett gör oss sjuka, överviktiga och trötta. I dag vet vi att detta är en förenklad bild. Fett är inte bara energi, det är ett av kroppens mest grundläggande byggmaterial och helt avgörande för hur vi fungerar, från cellnivå till hjärna och hormonsystem.
Read article
Därför spelar sömnen större roll än du tror. Visste du att hjärnan har ett eget reningssystem? Ett slags inbyggd städpatrull som jobbar medan du sover på natten, när kroppen följer sin naturliga dygnsrytm.För drygt tio år sedan beskrev forskare ett system som verkligen ändrade hur vi ser på hjärnhälsa. Det kallas det glymfatiska systemet och upptäcktes 2012 av den danska hjärnforskaren Maiken Nedergaard och hennes team. Sedan dess har forskningen exploderat världen över, just för att det här systemet verkar spela en nyckelroll för hur hjärnan håller sig frisk över tid.
Read article
Energidrycker har på kort tid blivit en vardagsprodukt, särskilt bland ungdomar och unga vuxna. De används för att bli piggare, orka längre och hålla fokus vid studier, träning eller sena kvällar. Och visst finns det kortsiktiga effekter, energidrycker kan tillfälligt öka vakenhet, minska trötthet och förbättra koncentrationen. Men den pigghet som upplevs är en kraftig stimulans av nervsystemet, och forskning visar att denna stimulans ofta sker på bekostnad av ökad stressbelastning i kroppen. Därför har intresset vuxit för vad energidrycker faktiskt gör med hjärta, nervsystem och återhämtning vid regelbunden användning.
Read article
