– Därför spelar sömnen större roll än du tror.
Visste du att hjärnan har ett eget reningssystem? Ett slags inbyggd städpatrull som jobbar medan du sover på natten, när kroppen följer sin naturliga dygnsrytm.
För drygt tio år sedan beskrev forskare ett system som verkligen ändrade hur vi ser på hjärnhälsa. Det kallas det glymfatiska systemet och upptäcktes 2012 av den danska hjärnforskaren Maiken Nedergaard och hennes team. Sedan dess har forskningen exploderat världen över, just för att det här systemet verkar spela en nyckelroll för hur hjärnan håller sig frisk över tid.
Det glymfatiska systemet
Det glymfatiska systemet är hjärnans eget städ- och avloppssystem. Det sköljer bort slaggprodukter som annars riskerar att samlas på hög. Till skillnad från resten av kroppen har hjärnan inget vanligt lymfsystem. I stället använder den ryggmärgsvätskan som långsamt cirkulerar genom hjärnvävnaden, längs blodkärlens utsidor. När vätskan rör sig mellan nervcellerna plockar den upp avfall och för bort det via venerna. Det är bokstavligen som att hjärnan spolas ren inifrån. Detta sker mest effektivt under djupsömnen. Då krymper nervcellerna en aning, utrymmet mellan dem blir större och vätskan kan flöda lättare. Resultatet blir att hjärnans städpatrull får gott om arbetsutrymme.
Därför räcker inte tupplurar
Men det räcker inte bara med djupsömn. Tidpunkten spelar också roll.
Hjärnans reningssystem styrs nämligen inte bara av hur djupt vi sover, utan också av vår dygnsrytme. Det betyder att även om man kan få inslag av djupsömn på dagen, till exempel vid tupplurar eller om man jobbar natt, så ger det inte samma effekt som djupsömn på natten.
Anledningen är att flera system som samarbetar med hjärnans rening är dygnsrytmstyrda. Hormoner som melatonin och kortisol, blodkärlens rytmiska pulsationer och stödjande celler i hjärnan är inställda för nattlig sömn. När tajmingen är ur synk, som vid jetlag, skiftarbete eller tupplurar på dagen, fungerar reningen sämre trots att man faktiskt sover.
Hur påverkar ålder?
Med åldern blir det här systemet mindre effektivt. Blodkärlen blir stelare, flödet i hjärnan långsammare och samspelet mellan sömn och dygnsrytm mer sårbart. Det är en av anledningarna till att sömnproblem hos äldre inte bara handlar om trötthet, utan också om hjärnhälsa och kognitiv funktion.
Hjärnhälsa handlar alltså inte bara om kost, motion eller korsord utan i allra högsta grad om sömnen. Regelbunden nattlig sömn, respekt för dygnsrytmen och att undvika långvarig sömnbrist är ett grundläggande underhåll för hjärnan.
Referens
Denna artikel baserar sig på studien Glymphatic system: a self-purification circulation in brain, Chen et al (2025) publicerad i Frontiers in Cellular Neuroscience. https://doi.org/10.3389/fncel.2025.1528995
