Våra känslor är kroppens arbetsklimat

2025-02-07

Våra känslor är kroppens arbetsklimat

Lena Gummesson, Neokliniken
2025-02-07
18:18

Hur hänger känslor och mående ihop? Känslor är kroppens arbetsklimat och spelar en central roll i vår fysiska hälsa. Känslor påverkar oss på flera plan samtidigt. Inte bara psykologisk utan även – fysiologiskt, biokemiskt och frekvensmässigt. Dessutom påverkar känslor såklart våra mentala välbefinnande och våra relationer. Genom att förstå hur känslor uttrycker sig kan vi förstå hur de påverkar vår förmåga till läkning och hälsa.

Känslor som fysiologi

Fysiologiskt och biokemiskt är känslor resultatet av komplexa interaktioner mellan nervsystemet, hormoner och kroppsliga reaktioner och kroppsliga förnimmelser.

Nervsystemet: Känslor aktiverar olika delar av hjärnan, såsom amygdala (rädsla och stress), prefrontala cortex (känsloreglering) och hypotalamus (autonoma reaktioner). Sympatiska nervsystemet aktiveras vid stress och rädsla, medan det parasympatiska nervsystemet understödjer avslappning och lugn.
Hormonella förändringar: Känslor frisätter hormoner som kortisol (stress), adrenalin (kamp- och flyktreaktion), oxytocin (anknytning och trygghet), serotonin (glädje och stabilitet) och dopamin (belöning och motivation).
Fysiska reaktioner: Hjärtfrekvens, andningsmönster och muskeltonus förändras beroende på våra känslor. Exempelvis kan stress föra med sig spänningar i axlar och nacke, medan sorg kan leda till en tung, hopdragen kroppshållning.
Koppling till mag-tarmkanalen: Tarm-hjärna-axeln är central för emotionell reglering, där obalanser i tarmfloran kan leda till neuroinflammation och även påverka serotoninproduktionen vilket kan bidra till ångest och depression.
Kronisk stress och inflammation: Långvarig stress leder till kronisk inflammation som kan kopplas till depression och ångest.
Näring: Brist på B-vitaminer, magnesium, omega-3 och aminosyror kan göra det svårare att hantera sina känslor.
Epigenetik: Stress och trauman kan förändra genuttryck och påverka emotionell hälsa.

Känslor som psykologi

Känslor är ett resultat av hur vi upplever och tolkar både omvärlden och våra kroppsliga signaler.

- Primära och sekundära känslor: Primära känslor, som rädsla och glädje, är medfödda och universella. Sekundära känslor, som skuld och skam, är inlärda genom social interaktion och kultur.
- Trauman och inlärda beteenden: Barndomstrauman och sociala erfarenheter påverkar våra emotionella reaktioner och copingstrategier.
- Kognitiva processer: Tolkningen av en situation avgör vilken känsla som uppstår. Exempelvis kan samma händelse upplevas som hotfull av en person och som en utmaning av en annan.
- Samband mellan känslor och perception: Känslor kan färga vår verklighetsuppfattning, exempelvis kan ångest göra att vi uppfattar omvärlden som farligare än den egentligen är.

Emotionellt förtryck eller obearbetade trauman kan lägga fundamentet till kronisk stress och försämrad läkningsförmåga.

Kroppens fysiska känslokarta

I en finsk studie från 2014 undersöktes hur känslor upplevs i kroppen genom att kartlägga kroppsliga sensationer kopplade till olika typer av känslor. Forskarna genomförde fem experiment med totalt 701 deltagare från spridda delar av världen (Finland, Sverige och Taiwan) Deltagarna fick identifiera och färglägga kroppsdelar där de kände ökad eller minskad aktivitet vid olika känslor.

Resultatet visade att varje känsla var associerad kroppslig sensation. Dessa kroppsliga sensationer var konsekventa över kulturer, vilket tyder på att känslor upplevs på liknande sätt oberoende av språk och kultur. Positiva känslor (t.ex. glädje, kärlek, stolthet) aktiverade stora delar av kroppen, medan negativa känslor visade mer lokaliserade reaktioner (t.ex. ångest och rädsla i bröstet, avsmak i magområdet). Känslor utlöser reaktioner i autonoma nervsystemet och påverkar hjärt- och andningsfrekvens samt muskelaktivitet (1)

Känsloreglering

Enligt Paul Gilbert, PhD, professor i klinisk psykologi vid University of Derby har vi tre typer av känsloregleringssystem – hotsystemet, drivsystemet och trygghetssystemet. Paul Gilberts tre känsloregleringssystem bygger på forskning inom evolutionär psykologi och affektiv neurovetenskap. (2)

Hotsystemet, som styrs av det sympatiska nervsystemet, är kopplat till överlevnad och aktiveras vid stress och rädsla. Det triggar kamp-, flykt- eller frysreaktioner genom hormoner som kortisol och noradrenalin.

Drivsystemet, som också är kopplat till det sympatiska nervsystemet, motiverar oss att uppnå mål, söka belöning och prestera genom dopamin och hjärnans belöningssystem. När detta system är i balans ger det oss energi och motivation, men vid överaktivitet kan det leda till stress, utmattning och beroendebeteenden.

Trygghetssystemet, som styrs av det parasympatiska nervsystemet, är det som skapar lugn, återhämtning och socialt välbefinnande genom hormoner som oxytocin och serotonin. Det är avgörande för vår förmåga att känna trygghet och självkärlek.

För optimal mental och fysisk hälsa behöver dessa tre system vara i balans – när vi är fast i hotsystemet eller drivsystemet kan vi lätt bli stressade, utmattade eller ångestfyllda, medan ett välfungerande trygghetssystem hjälper oss att hantera livet på ett mer harmoniskt sätt och ger kroppen ett arbetsklimat för självläkning.

Känslors terapeutiska kraft

Känslor är alltså en viktig del i kroppens arbetsklimat. Har vi vårt stress-system påslaget, som när vi är arga, rädda eller allmänt uppe i varv och drivna, prioriterar kroppen överlevnad eller det uppdrag som ska utföras. Det sympatiska nervsystemet, gaspedalen, är påslaget och allt annat sätts på sparlåga. Exempelvis matsmältning, läkning, reparation och fortplantning. För att läka och reparera, ta upp näring och fortplantning behöver kroppen lugn och ro. Trygghet och harmoni, det parasympatiska nervsystemet påslaget.

Positiva känslor som kärlek, tacksamhet och hopp stärker kroppens självläkande förmåga genom att försätta oss i det parasympatiska läget och utsöndra läkande hormoner som oxytocin och serotonin. Studier visar att emotionell balans minskar inflammation, stödjer neuroplasticitet och förbättrar hjärtfrekvensvariabilitet, vilket är kopplat till förbättrad fysisk och mental hälsa.

Damasio (3) beskriver hur känslor är centrala för medvetandet och påverkar kroppens återhämtning. Porges (4) visar genom sin polyvagal theory att emotionell säkerhet och social anknytning kan aktivera det parasympatiska nervsystemet och främja läkning. Sapolsky (5) belyser hur kronisk stress och långvarigt förhöjda kortisolnivåer kan försämra immunfunktionen och inverka negativt på kroppens självläkande processer.

Känslor som frekvenser

Känslor, som ofta betraktas som abstrakta och immateriella, kan också förstås genom perspektivet av energi och vibration. Som människor upplever vi en bred palett av känslor under våra liv, vilka manifesteras genom fysiologiska, neurologiska och biokemiska reaktioner i våra kroppar som vi har beskrivit ovan. Precis som allt annat i universum består även dessa biologiska komponenter av atomer som vibrerar och genererar energi.

Dr. David R. Hawkins vid Institute of Noetic Sciences använde tillämpad kinesiologi (muskeltestning) för att undersöka hur olika medvetandetillstånd och känslor korrelerar med energifrekvenser. Dr Hawkins genomförde över 250 000 kalibreringar under 20 års forskning för att definiera en rad värderingar, attityder och känslor som motsvarar medvetandenivåer. Detta värdeintervall – tillsammans med en logaritmisk skala från 1 till 1 000 – blev Kartan över Medvetandet (se bild nedan), som Dr Hawkins först skrev om i sin bok Power vs. Force som gavs ut första gången1995 (6).

Skalan baseras på en uppfattning om att varje känslomässigt och mentalt tillstånd har en mätbar vibrationsfrekvens – där högre frekvenser motsvarar mer expansiva och kärleksfulla tillstånd, medan lägre frekvenser associeras med negativitet och kontraktion. Nivån 200 fungerar enligt Hawkins som en tröskel, där medvetandet rör sig från destruktiva (katabola) tillväxtbegränsande tillstånd till konstruktiva (anabola) energigivande tillstånd. Hawkins menade att individer som befinner sig under 200 tenderar att uppleva livet genom negativa känslor, medan de som vibrerar över 200 rör sig mot ett mer medvetet och harmoniskt tillstånd.

Hawkins forskning fick uppmärksamhet och hans kartläggning av medvetandet har haft stor påverkan på områden som psykologi, personlig utveckling och frekvensmedicin.

Utifrån Hawkins rön har forskare även studerat den terapeutiska potentialen hos emotionell energi i olika läkningsmetoder. Dr. William Tiller, tidigare professor vid Stanford University, fann att positiva känslotillstånd kan underlätta läkningsprocesser. Tillers forskning utmanar den traditionella fysiken genom att föreslå att medvetande och intention har direkt påverkan på materien via subtila energifält. Tiller genomförde experiment där mentala avsikter tanker kunde påverka fysiska system genom en metod kallad intention imprinting. Experimenten gav resultat som förändrat ph-värde, ökad enzymaktivitet och förändrad energiproduktion i celler. Hans arbete har fått djupa implikationer för neurovetenskap, kvantfysik och energimedicin.

För att förklara sina observationer föreslog Tiller en ny fysikalisk modell som delar upp verkligheten i två sfärer:

Tiller var en pionjär inom psykoenergetik (7), och hans arbete har inspirerat forskare och författare att utforska sambandet mellan medvetande och materia. Bland andra Dr Joe Dispenza.

Dr. Joe Dispenza är känd för sin forskning inom neurovetenskap och kvantfysik, där han undersöker hur tankar och meditation kan påverka hjärnans funktion och kroppens fysiologi. Hans arbete visar att genom ett förändrat tankemönster kan vi omprogrammera hjärnan och därmed påverka både hälsa och välbefinnande. Dispenza har genomfört flera studier som visar hur meditation förändrar hjärnvågor (8), öka koherensen i hjärtrytmen och HRV (9) och stärka immunförsvaret (10).

Vagusnerven, Hjärnvågor, HRV

Forskningen om känslors mätbara frekvenser är begränsad och delvis kontroversiell inom skolmedicinen. Utöver arbeten av Hawkins och Tiller finns det få vetenskapliga studier som direkt kopplar specifika frekvenser till känslor. Traditionell vetenskap har ännu inte etablerat en standardiserad metod för att mäta känslors exakta frekvensnivåer. Däremot finns det indirekta frekvensmått som kan ge insikter i våra känslors frekvensmässiga påverkan, såsom hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och EEG (hjärnvågor).

Vagusnerven och HRV – nyckelspelare i emotionell och fysisk balans

Vagusnerven (kranialnerv nr 10) är den längsta och mest inflytelserika kranialnerven i det parasympatiska nervsystemet. Med sina cirka 80 000 nervfibrer utgör den ungefär 75 % av alla parasympatiska nervfibrer i kroppen. Dess omfattande nätverk sträcker sig från hjärnan ner genom halsen och vidare till hjärtat, lungorna och matsmältningsorganen, där den spelar en avgörande roll i matsmältning, inflammation och emotionell reglering. När vagusnerven aktiveras främjas kroppens förmåga att hantera stress och återhämta sig genom att sänka hjärtfrekvensen, stimulera tarmrörelser och frisätta lugnande neurotransmittorer.

En viktig indikator på vagusnervens funktion är hjärtfrekvensvariabilitet (HRV), vilket mäter variationen i tiden mellan hjärtslag. HRV speglar balansen mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet och ger insikt i kroppens autonoma reglering. Eftersom vagusnerven är en central komponent i det parasympatiska nervsystemet, spelar den en nyckelroll i regleringen av hjärtfrekvensen. Hög vagusaktivitet är starkt kopplad till ökad HRV, särskilt den högfrekventa komponenten av HRV, vilket reflekterar vagal tonus (11). En hög HRV indikerar en dominerande parasympatisk aktivitet, vilket förknippas med bättre stresshantering och inre balans.

Hjärnvågor och emotionell återhämtning

Hjärnvågor är elektriska signaler i hjärnan som styr vårt medvetande, våra känslor och vår fysiologiska funktion. Hjärnvågorna påverkar det autonoma nervsystemet (ANS), som styr immunsystemet, matsmältningen och stressresponsen. Beroende på hjärnvågsaktivitet kan kroppen antingen vara i läkning eller stressläge (12):

- Delta- och theta-vågor (0.5–8 Hz): Aktiverar det parasympatiska nervsystemet och främjar djup avslappning, sömn, cellreparation och immunfunktion.
- Alphavågor (8–13 Hz): Associeras med avslappning, kreativitet och ett öppet medvetandetillstånd. Alphavågor balanserar stress och kan förbättra koncentration och emotionell stabilitet.
- Betavågor (13–30 Hz): Associeras med analytiskt tänkande och kan vid överaktivitet leda till ökad kortisolproduktion, hämning av immunförsvaret och stressrelaterade sjukdomar.
- Gammavågor (>30 Hz): Kopplas till neuroplasticitet, känslomässig integration och frisättning av endorfiner. De är ofta förhöjda under djup meditation och upplevelser av lycka och tacksamhet.

Hur påverkar vi kroppens arbetsklimat?

Känslor uttrycker sig genom kroppen på flera olika sätt, och genom att förstå dessa samband kan vi aktivt arbeta med att reglera vår emotionella hälsa. Genom att förstå vår fysiologi, psykologi och frekvensers påverkan kan vi hitta sätt att balansera det känslomässiga arbetsklimatet för kroppen.

Genom att exempelvis använda nedanstående förslag kan man få kraftfulla känslomässiga resultat. Att arbeta med både kropp och sinne skapas fina förutsättningarna för att hantera känslor på ett hållbart och balanserat sätt.

Frekvensterapi och bioresonans

Med hjälp av Metatrons bioresonansmetod kan vi göra frekvensavläsning för att identifiera och korrigera obalanser i kroppen. Det inkluderar även att mäta känslors frekvenser i realtid. Bioresonans kan hjälpa till att balansera känslor, stimulera parasympatikus och stärka kroppens arbetsklimat och självläkande förmåga. Men det är viktigt att införliva en regelbunden återhämtning i vardagen för bestående resultat.

Andning, yoga, meditation

Andningstekniker, yoga, meditation och mindfulness har visat sig ha mätbara effekter på både det parasympatiska nervsystemet och kroppens inflammationsnivåer. Djup, rytmisk andning aktiverar vagusnerven, vilket förbättrar hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och minskar stressresponsen. Meditativ träning som yoga, qigong och tai chi kombinerar fysisk aktivitet med medveten andning och sänker kortisolnivåerna, förbättrar sömn och stärker kroppens stresstålighet.

Mindfulness och meditation har starkt stöd i forskningen och har visat sig påverka emotionell reglering, inflammation, hjärnans plasticitet och cellulärt åldrande. EEG-mätningar visat att mindfulness kan förändra hjärnvågsaktivitet och stärka kopplingen mellan prefrontala cortex och limbiska systemet, vilket förbättrar vår förmåga att hantera känslor.

Kontrollerade studier visar att regelbunden mindfulnessmeditation påverkar specifika inflammationsmarkörer, såsom minskade nivåer av interleukin-6 (IL-6) och C-reaktivt protein (CRP), vilka är kopplade till kronisk inflammation. (13)

Telomerer, de skyddande ändarna på kromosomer, förkortas med åldern och stress. Studier visar att meditation kan ha en positiv inverkan på telomeraseaktivitet, enzymet som underhåller telomerer, vilket potentiellt bromsar cellulärt åldrande. (14)

Näring och tarmhälsa

En balanserad kost rik på näring och i synnerhet omega-3, magnesium och B-vitaminer kan stödja hjärnans neurotransmittorer och bidra till bättre känsloreglering. En balanserad tarmflora är viktig eftersom en stor del av serotoninproduktionen sker i tarmen.

Biohacking och teknologiska verktyg

För den som gillar biohacking finns det teknologi som stödjer känsloreglering och nervsystemets balans. Wearables som mäter HRV ger direkt feedback på stressnivåer, neurofeedback och vagusnervsstimulering som förbättrar vår förmåga att skifta mellan sympatiskt och parasympatiskt tillstånd. Ljus- och ljudfrekvensterapier används också inom funktionell neurovetenskap för att modulera hjärnvågor och stimulera återhämtning.