Varför fett är bra

Fett har under lång tid haft ett oförtjänt dåligt rykte. I decennier har vi fått höra att fett gör oss sjuka, överviktiga och trötta. I dag vet vi att detta är en förenklad bild. Fett är inte bara energi, det är ett av kroppens mest grundläggande byggmaterial och helt avgörande för hur vi fungerar, från cellnivå till hjärna och hormonsystem.

Varje cell i kroppen omges av ett cellmembran som till stor del består av fett. Dessa membran är inte statiska skyddshöljen, utan dynamiska och flexibla strukturer som styr hur cellen kommunicerar, tar emot signaler och transporterar näringsämnen och avfallsprodukter. Fettets kvalitet påverkar hur följsamma dessa membran är – och därmed hur effektivt cellerna kan utföra sina uppgifter. När fettbalansen är gynnsam fungerar cellernas signalering bättre, medan obalans kan göra systemen trögare och mer sårbara.

Olika typer av fett

Fett är dock ingen enhetlig kategori. Olika fettsyror har olika kemiska egenskaper och fyller olika biologiska funktioner i kroppen. Fett används inte bara som energi, utan fungerar som byggmaterial, signalmolekyl, hormonellt råmaterial och bärare av fettlösliga vitaminer. Hur fett påverkar kroppen beror därför på vilken typ av fett det rör sig om, i vilken mängd och i vilket sammanhang det konsumeras.

 

  • Mättat fett används av kroppen som stabilt byggmaterial och energikälla. Det bidrar till strukturell stabilitet i celler och vävnader och ingår i flera hormonella och metabola processer. I kosten förekommer mättat fett naturligt i animaliska livsmedel som kött, mejeriprodukter och ägg, samt i vissa växtfetter som kokosfett.
  • Enkelomättat fett deltar både i energiomsättning och i regleringen av lipidmetabolismen. Det används som bränsle och ingår i kroppens normala fettomsättning. I kosten förekommer enkelomättat fett främst i olivolja, avokado, vissa nötter och frön samt i animaliskt fett.
  • Fleromättat fett är biologiskt aktivt och används som råmaterial för signalmolekyler som reglerar inflammation, immunförsvar och nervsystemets funktion. Hit hör omega-3 och omega-6, som båda är livsnödvändiga. I kosten förekommer omega-3 främst i fet fisk, rom och vissa marina livsmedel, medan omega-6 förekommer i frön, nötter och vegetabiliska oljor samt i många processade livsmedel.

 

Alla typer av fett är nödvändiga. Kroppen är anpassad till en variation av fettsyror som tillsammans stödjer energiproduktion, hormonell reglering, nervsystemets funktion och återhämtning. Det är samspelet mellan fetterna, inte enskilda kategorier, som avgör hur väl systemen fungerar.

Hjärna foto

Viktiga funktioner i kroppen

Hjärnan är ett tydligt exempel på fettets betydelse. En stor del av hjärnans torrvikt består av fett (60%), och nervcellernas kommunikation är starkt beroende av rätt fettsammansättning i membranen. Fett påverkar hur snabbt och exakt signaler överförs mellan nervceller, vilket i sin tur påverkar kognition, minne, fokus och stresstolerans. Det är därför fettkvalitet inte bara handlar om fysisk hälsa, utan också om mental skärpa och emotionell balans.

 

Även hormonsystemet är intimt kopplat till fett. Många hormoner bildas från fett eller behöver fett för att transporteras och kunna verka i kroppen. Fett är också nödvändigt för att kroppen ska kunna anpassa sig till stress, reglera inflammation och upprätthålla hormonell stabilitet över tid. Ett alltför fettfattigt eller obalanserat fettintag kan därför påverka både energinivåer, humör och hormonell funktion.

 

Fett spelar dessutom en avgörande roll för upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Dessa vitaminer är centrala för immunförsvar, skelett, blodkoagulation, genreglering och skydd mot oxidativ stress. Utan tillräckligt med fett i kosten kan kroppen helt enkelt inte tillgodogöra sig dessa näringsämnen, oavsett hur näringsrik kosten i övrigt är.

 

På cellnivå är fett även viktigt för mitokondrierna, cellernas energiproducenter. Mitokondriernas membran är beroende av rätt fettsammansättning för att energiproduktionen ska fungera effektivt. Fettkvalitet påverkar alltså inte bara hur mycket energi vi får i oss, utan hur väl kroppen kan omvandla näring till användbar energi.

 

Fet mat

Fett i naturlig kontext

Naturliga fetter från hela livsmedel samverkar med kroppen på ett helt annat sätt än industriellt processade fetter. Fett som konsumeras i sin naturliga kontext bidrar till stabil energi, mättnad och fungerande biologiska system, medan starkt processade fetter lätt rubbar balansen.

När fettintaget är genomtänkt och av god kvalitet blir fett inte ett problem utan en förutsättning för hälsa, återhämtning och långsiktig funktion. Fett är inte fienden. Fett är en av kroppens viktigaste allierade.

 

Fettsyrabalans

Många av de fettkällor vi idag använder är artificiellt framställda, även om de presenteras som att de kommer av vanliga jordbruksprodukter. Det kan medföra att kroppen belastas genom en obalans i fettsyror, något som kan skapa en inflammationsdrivande processer.

 

Hur kan jag veta vilka fetter som är mer eller mindre nyttiga?

Linolsyra är ofta utpekad som den fettsyra som ”tippar lasset". Här är en tabell som visar innehåll av linolsyra i några vanliga oljetyper.

 

Dela detta inlägg
Facebook
X
LinkedIn
Epost
Utskrift